Att bränna kalk ...
Kalkbränningen går tillbaka till 1347 när kalken, som så mycket annat, transporterades på flottar på Isar från Lenggries till Muenchen.
I Lenggries finns en kalkugn bevarad. Kalkbränningen upphörde på 50-talet helt men redan innan dess reducerades antalet eftersom man tyckte att det skövlades för mycket skog för bränningen.
Det var endast kvinnor, iklädda blåa linnebyxor som samlade Kalkstenar i floden och kalkstenarna brändes sedan till kalkpulver. Stenarna kom med floden från bergen, men när man på 50-talet byggde Sylvenstein dammen för att stävja översvämningar av Isar, så upphörde även stenarna att följa med floden.