Hemma i Roslagen

Det har varit traditionell julmarknad i Grisslehamn och på  Singö. Har handla Singö salva sominnehåller rapsolja, bivax och honung. Inget annat, bra för alla blessyrer. Dessutom ett par handstickade vantar, 100% ull. På väg hem stannde vi till hos L8 i hamnen (kolla hennes facebook) för att fika, en skinksmörgås gjord på åländskt svartbröd och en rulltårtsbit med smörkräm, bär och kanel. Om du händelsevis kommer till Grisslehamn besök hennes pyttelilla cafe. På sommaren har hon stor uteservering.  Mysigt ställe, också känd för sin goda fisksoppa och surdegsbröd. 

Enligt den schweiziska  dagstidningen TAGESANZEIGER är Ingvar Kamprad och hans familj 2013 för 12:e gången i rad Schweiz rikaste med en förmögenhet på mellan 41 -  42 miljarder SFR. (1 SFR = ca SEK 7.50 ) På en "futtig" andra plats med "endast" 23 miljarder kom Roche arvingarna. I ett sommarprogram berättade Kamprad att han lever sparsamt. T ex är hans matkonto inte större än kontot för fågelmat. Antingen äter han lite eller fåglarna mycket!!!??? En flitig man som har satt Sverige på världskartan.

... med norska tröjor. Kanske har jag dragit mig vatten över huvudet (säger man så?) med mitt stickprojekt. Jag är nämligen helt obegåvad när det gäller handarbete. Men för många herrans år har jag stickat en lusetroja på rundstickor och med lite hjälp från en norska som hjälpte mig att klippa för ärmarna, så blev den faktiskt lyckad. Nu gör jag ett nytt försök, har köpt ullgarn, mönster och stickor och det är bara att sätta igång. Jag har en mycket skicklig vännina vad handarbete beträffar och jag får väl kalla henne till hjälp. Hon kan sticka,  väva och sy det mest fantastiska skapelser.

Är man intresserad av böcker så ligger det nära till hands att man är med i en läsecirkel. Där träffar man likasinnade, åtminstone på ett område, nämligen det litterära. Vi håller till på biblioteket och är ca 12 personer, konstigt nog bara kvinnor. Män läser väl också? Men de har kanske inte samma behov att    diskutera det som de har läst?  Dagarna innan litteraturpristagaren Alice Munro blev korad till årets pristagare hade vi bestämt oss för att läsa henne. Roligt att precis hon fick priset!   Senast har vi läst "frukost hos Tiffanys" av Truman Capote. Många har ju sett filmen men huvudpersonen i boken har inte mycket gemensamt med filmens huvudperson som spelades av Audrey Hepburn.  Nu är det uppehåll till slutet av januari och under tiden läser vi alla det vi vill läsa och redogör sedan.

25 november!  Internationella dagen mot våld mot kvinnor.

Currywurst är Tysklands mest köpta snabbmatskorv. Den intas för det mesta på stående fot i kiosker och andra uteserveringar, uppskuren i munsbitar, men finns att köpa på de flesta matställen. Med tanke på att Tyskland har 80 miljoner invånare så säger det inte lite. Det finns till och med ett currywurst museum i Berlin. Det är inte många svenskar som känner till currywurst, det har jag upplevt när jag var på bussresor i och genom Tyskland. Men på min rekommendation så har en och annan vågat sig på korven och tyckte om den. Korven ska vara kalbsbratwurst = gjord av kalvkött, men här fuskas det, samma sak med såsen som kan bestå av ketchup, smaksatt med lite curry. Det går dock inte att lura en riktig currywurst fantast. Det går alldeles utmärkt att göra sin currywurst och sås hemma. Hos Lidl eller andra tyska affärer går det att få tag i "kalbsbratwurst". Äter du inte kött kan du med fördel ta soja chorizo som finns i frysen, den lämpar sig bra. Absolut ingen hälsoma...

Jag älskar väskor, men nuförtiden har jag inte mycket användning för väskor. Jag har minst 20 väskor, de flesta omoderna men av bra material och därför också i bra skick. De flesta ligger bara i en kartong på vinden. Här några väskor som faktiskt kommer ibland till användning. 1. Näverväska, inköpt för 20 år sedan i Haparanda 2. Lila Lacoste, köpt i Locarno, Schweiz, 2011. Mycket användbar 3. Retroväska, tillverkad i Mexico men köpt i Tyskland 2010. Denna väska väcker alltid uppmärksamhet 4. Lila plastväska i ormmönster, köpt 2010 i Spanien i en kinesaffär 5. Grått tyg med ett slags organzatyg, köpt 2005 i Milano 6. Liten läderväska som inte rymmer mycket, men som jag har använt mycket. Köpt på Kreta på 80-talet

Idag var det vitt utanför fönstret, inte snö men frost. I syrenhäcken utanför sovrumsfönstret kvittrade talgoxar och domherrar. Nu när löven är borta syns fåglarna mycket lättare. Det är 5 minusgrader nu på morgonen och en isblå klar himmel.  Har nu lagt undan alla sommarskor och - kläder och tagit fram vintergarderoben. Det mesta från åren innan duger men en ny mössa eller schal skulle kanske vara kul. 

Jag gillar Marcus Birro , jag menar det han skriver. Jag håller inte med om allt han skriver men han har en mogen erfarenhet som inte ens många äldre personer har. Birro är halvitalienare och i dagens krönika i Expressen skriver han bl a: "Det blir som för min farsa som kom till Sverige som tjugotreåring från Italien. Han hör inte hemma någonstans. Han försökte flytta tillbaka till Italien när mina föräldrar skilde sig i slutet av åttiotalet men det höll i sex månader. Han längtade efter november i Göteborg . Han är svenskare än Allsång på Skansen." Kan man längta till Sverige och Göteborg i november? Tydligen! Vi svenskar anser att november är den tråkigaste månaden, ofta regnigt och dimmigt. Men i motsats till sydliga länder lyser vi upp våra fönster, våra hus och tänder ljus. Det gör man inte "söderut". Vanan att ha lampor och ljus och fönstren, tända levande ljus finns inte där fast det blir fortare mörkt på vintern även där. I Sverige skapar vi stämning...

... redan kl 16 och trist väder. Mörkret blir särskilt påtagligt på landsbygden där vägarna inte är upplysta. Mörkt och svart runt omkring, endast vägmärken och kant-och mittmålningen syns. Ibland en mötande bil. Man tänker inte lika mycket på mörkret i städer och däromkring eftersom gatorna är upplyst också en bra bit utanför staden. I år har vi dessutom ingen snö, men många hus är redan nu försedda med belysning utomhus. En del har redan nu adventsstaken i fönstren men det tycker jag är lite för tidigt. Jag väntar gärna till första advent. Det händer också en del viltolyckor med älgar och vildsvin så det gäller att vara på sin vakt. En sammanstötning med en älg kan bli förödande för både människa, djur och bil. Under 2012 inträffade drygt 46 000 viltolyckor, enligt  statistik från Nationella Viltolycksrådet. Enligt jaktförordningen, 40 §, måste du markera platsen och meddela polisen om du krockar med något av följande djur: björn varg järv lo älg hjort rådjur ...

Numera kan man resa till andra sidan jordklotet och ändå hänga med vad som händer hemma. Allt tack vare internet etc. Folk här hemma glömmer lätt detta och berättar gärna om dittan och dattan när man pratar med dem och glömmer bort att man faktiskt har läst och sett det själv via internets olika källor. I början var det så att man fick uppsöka ett internetcafé där man kunde använda en dator mot en liten peng. På hotellen har också en dator stått till de boendes förfogande, men den var ofta upptagen av någon annan. Förr, innan det fanns datorer att tillgå för allmänheten och när charterresandet var det enklaste och billigaste sätt att komma  bort så var man tvungen att förlita sig på resebyråernas destinationspersonal som satte upp en A-4 sida med de viktigaste nyheterna från Sverige och hur vädret var i Svedala. Det flesta var mera intresserade av vädret hemma än nyheterna. Det gällde att sola allt man orkade för att bevisa hemma att vi minsann hade underbart väder med m...

... behöver inte vara tråkig! Framför allt när man åker genom Schweiz vackra landskap som vi gjorde. Men vägen hem var dryg framför allt från Köpenhamn till Stockholm. Från Locarno till Basel tar det med tåg 4 timmar. Det är ett direkttåg utan byten. Vädret var underbart på sydsidan om Gotthardpasset och dåligt norr om bergsmassivet när vi hade kört igenom den långa Gotthard tunneln. Järnvägstunneln är 15 km lång och invigdes 1882. Det tog 11 år att bygga den och nu håller man på att bygga en ny. Vy från tågfönstret med Gotthard i sikte  Tågen i Schweiz är punktliga med få undantag. Vi ankom i Basel på minuten. Sen var det att kliva på nattåget som skulle ta oss till Köpenhamn. Egen kupé med dusch och WC, sängfösare och på morgonen frukost. Det är visserligen trångt men man rår om sig själv. I Köpenhamn ankom vi med 30 minuters försening men ändå två timmar före den tid som var angiven på biljetten??? Detta innebar att vi hade dryga fyra timmar i Köpenhamn. Vi gick till SJs...

Betyder på svenska: hundra dalar, och är en dalgång i TICINO/ Schweiz som gränsar mot Italien, där dalen kallas: Vigezzo. Från Locarno utgår ett smalspårigt tåg som slutar i Domodossola som ligger i Italien. Färden går på hisnande broar, genom tunnlar och ovanför vattendrag. Små byar med sina karakteristiska kyrktorn ligger längs sträckan. Längs vägen kan man göra uppehåll för att sedan vandra eller varför inte klättra som i Ponte Brolla som ligger endast en kvarts bil resp tågresa från Locarno. Man kan stanna till i Santa Maria Maggiore som har ett känt sotarmuseum och är den 2 timmar långa sträckans högsta punkt med 835 m ö h. Jämför med Locarno som ligger på endast 200 m ö h och är Schweiz lägsta ort. Från Domodossola kan man fortsätta med vanligt tåg till Geneve eller Bern. 

Är berättelsen om sotarpojken Giorgio från Tessin (Schweiz) som såldes av sina föräldrar som så många andra pojkar som sotarpojkar till Milano. Det var den enorma fattigdomen i det yttersta Tessin som tvingade föräldrar att sälja pojkarna för att familjen överhuvudtaget skulle överleva. Pojkarna användes för att klättra upp genom kaminen i skorstenen och frigöra den med sina bara händer från sot. Pojkarna hade pga sin storlek lättare att klättra genom skorstenen än en vuxen. Många pojkar återvände aldrig hem, de fick lungsot och svalt i princip ihjäl. Boken är en sann berättelse och har även blivit film i Schweiz. LÄS BOKEN! Filmen har premiär i Tyskland och Schweiz i mars 2014 Nedanstående fil visar en liten trailer av filmen. http://m.youtube.com/watch?v=JDnnzzMGaEs&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DJDnnzzMGaEs

I Schweiz liksom Tyskland och Österrike och kanske flera europeiska länder är affärer stängda söndagar. För oss svenskar som har levt med öppna affärer och centrum i åratal kan det kännas konstigt. För många människor, inte minst barnfamiljer har det blivit helgnöje att uppsöka affärscentrer och det kan vara ganska tröttsamt för både barn och vuxna. Väl hemma igen blir det kanske tv eller dator.  Är affärerna stängda kan man ägna sig åt varandra, gå ut i naturen, gå simma, göra något kulturellt eller helt enkelt vara tillsammans, något som man vardags inte har tid med. Föräldrarna jobbar och barnen är på dagis resp i skolan. Det blir inte så mycket aktiv tid tillsammans. Så en kravlös söndag utan att strosa resp stressa runt i köpcentra etc är nog nyttig för stora och små. 

Juletid säljs i Italien en sötsak som kallas torrone. Även i Spanien finns den under namnet turron. Den är ett slags nougat med nötter och olika konsistens och smaksättningar. Den påminner om fransk nougat. Torrone från södra Italien är lite segare än den som kommer från norra. Det är en smaksak! Den sega fastnar lätt i tänderna, men den är godare än den mjuka tycker många.

Även i Schweiz kan man, liksom i Sverige, inte längre köpa biljett hos busschauffören. (Undantag postbussarna som kör vissa linjer). Det ska enl uppgifter från bussbolaget finnas biljettautomat vid varje hållplats. I verkligheten finns inte automat vid alla hållplatser utan till 95 procent, men  då finns en vid närmastliggande hållplats som ligger inte så långt bort att man kan ta dessa steg. Det finns olika zoner och det kan var svårt för en turist att veta i vilka zoner man rör sig. Samma problem finns nog i flera länder/städer. Vissa orter, i alla fall de större står utskrivna så där är det inget problem. Språket krånglar givetvis till det om man inte behärskar landets språk som i detta fall italienska (i Tessin som ligger i södra Schweiz). Men vet man en gång så funkar det!  Det som skiljer från Sverige är, när man väl har en biljett, att man kan gå på bussen både fram och bak eller mitten. Det är ingen som kollar din biljett. Man litar på resenären att han/hon har en gilt...

Blick från Mergoscia (750 m ö h) ovanför Locarno ner mot Verzascadammen som är 200 m hög. Här brukar man roa sig med bungyjump (den som vågar) och här har man spelat in flera filmer bl a en Bondfilm.