Fåglar

Varje solig morgon blir jag väckt av ivrig fågelsång och fågelkvitter. Solen lyser mellan persiennerna rakt in i sovrummet och en titt på klockan säger mig att den bara är fyra. Jag vänder mig åt andra hållet och försöker att sova vidare. Fågelkvitter kan också vara irriterande och göra det omöjligt att somna om. 

En kopp kaffe utomhus i morgonsolen där jag får sällskap av småfåglar som jag inte känner vid namn. Det är ett ivrigt flygande från träd till träd och buske till buske och så försvinner de en stund för att ta igen sig för en kort vila på någon kvist. Av min dotter har jag fått en bok och tillhörande cd skiva med en beskrivning av våra inhemska fåglar och deras läten. Men jag är lika okunnig. 

Senare fram på dagen har fåglarna lugnat ner sig. De blir till och med tysta. Grekiska vänner berättade en gång för mig att fåglarna känner på sig när det är en jordbävning på gång. De slutar plötsligt att sjunga strax innan och det uppstår en märklig tystnad.  

En och annan skogsduva flyger från träd till träd, de är lätta att känna igen på sitt gurglande läte. När jag var barn var jag rädd dessa fåglar just på grund av deras läten. 

Vissa dagar kommer stora skaror av skränande kråkfåglar och slår sig ned på ängen. De liknar beskäftiga, uppklädda män i mörk kostym på konferens. 

Vi har två fågelholkar som är fastspikade i vårt körsbärsträd. Den ena holken sitter ganska högt upp och har de senaste åren varit bebodd, men i år tycks vi inte få någon hyresgäst. Vårt barnbarn snickrade en fågelholk som vi satte upp i samma träd lite längre ner, men även där lyser fåglarna med sin frånvaru. 

Sena kvällar hör jag ibland vacker fågelsång och jag har kommit fram till att det måste vara näktergalen, vilket för mina tankar till HC  Andersens underbara saga om den kinesiske kejsaren som hade fått en  levande
näktergal i present som sjöng för honom varje dag. En dag fick han en vacker mekanisk näktergal som han föredrog den riktiga som jagades från palatset. När kejsaren blir dödssjuk och den mekaniska fågeln sedan länge hade slutat att fungera, kom den levande näktergalen flygande till hans fönster och sjöng så vackert för honom att han blev frisk igen.

Idag hörde jag faktiskt en gök i fjärran men tyvärr hann jag inte uppfatta hur många gånger den ropade. Det var väldigt många kucku i alla fall. Det är sällan man hör göken. Som barn räknade vi alltid hur många gånger den ropade och antalet rop skulle motsvara antal år man hade kvar att leva?

Hösten är flyttfåglarnas tid och man kan höra och se stora skaror med vildgäss i skyn som är på väg till varmare nejder. En vacker och mäktig syn mot den blåa himlen. 

Vintertid är många fåglar beroende av oss och därför lägger vi ut frön och hänger talgbollar i träden. Ibland kan det gå hett till vid foderbordet. Tillgången till föda är avgörande om de ska överleva vintern så vi kan glädja oss åt dem igen på våren.


Populära inlägg i den här bloggen

Bondens Glasskalas Älmsta

Avokadoplanta

Varför ...