Hemma i Roslagen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om pallen som vickar. Nu har vi löst problemet. M fäste pallen på en plywoodskiva och sen sprejade jag allt rosa enligt önskemål från vårt barnbarn. När jag ändå var i farten sprejade jag även en gammal, gulnad avfallshink från badrummet. Vi hade bestämt att den skulle kastas men då kom jag på idén att måla den. Den blev riktigt fräsch och passar bra i vårt renoverade tvättrum/gäst WC.

Jag är ingen person som samlar på sig grejer. Många flyttningar har gjort det nödvändigt att rensa ut men samtidigt fäster jag mig inte vid saker. De flesta ting man har påminner säkert om någon situation eller person men det går inte att spara allt. Faktum är att jag med få undantag har saknat något som jag har gjort mig av med. En gammal, gulnad avfallshink i badrummet var på väg ut till soptippen, när jag kom på att jag kunde måla den i en klatschig färg och här är resultatet.

Vi köpte en liten pall till vårt barnbarn (3 år) för att hon ska nå upp till handfatet. Första gången hon stod på den så höll det på att sluta illa. Hon stod lite för lång ut mot långsidan och pallen välte. Hon for baklänges och slog i huvudet i skåpet bakom henne. Nu var jag i närheten och reagerade snabbt och kunde undvika att det blev mera än skräcken och en liten bula på huvudet. Så fort hon står lite på kanten, kortsida som långsida, så välter den. Hon gillar pallen och vill gärna att vi ska måla den rosa med jordgubbar på men vågar samtidigt inte stå på den om inte någon vuxen är med. Pallen var ju tänkt att hon själv ska kunna ta den och ställa sig på den när hon vill tvätta händerna. Vi måste lösa det på något sätt, men här är goda råd dyra. Så här ser pallen ut.

När jag var i 12-års åldern fick jag en bok, skriven av Johanna Spyri: HEIDI. Det är berättelsen om flickan i alperna som blev en världsomfattande succé när den kom ut1879/80 och den är fortfarande älskad av barn över hela världen. Johann Spyri föddes i Schweiz och boken kom ut 1879/80. Den utspelar sig de schweiziska alperna och handlar om en flicka, Heidi, som ska bo hos sin farfar, en ensamvarg, som bor för sig själv i en hytta på ett berg. Heidi blir bekant med Geissenpeter, en pojke som vallar byns getter i bergen. Längre fram så skickas hon till Frankfurt som sällskap till en jämnårig rik flicka som är förlamad ..... Boken är översatt till många språk och de har gjorts flera filmer och teater av boken och nu är en ny filmproduktion på gång. Jag tyckte mycket om sagan om Heidi och det gör jag förresten fortfarande.

För några år sedan var vi i Verona, det var i slutet av augusti när Verona festspelen pågick och det var 30 grader varmt. Vi såg Aida under bar himmel, en fantastisk föreställning som jag aldrig glömmer. Vi stannade några dagar i Verona och begav oss på upptäcktsfärd i stan och självklart skulle vi titta på balkongen där Romeo, enligt pjäsen, förklarade sin kärlek för Julia. Vi letade och letade, vi var på rätt adress, men var fanns balkongen?  Vi frågade till slut en person och hon visade på en liten balkong i sten inne på en liten gränd/gård. Vi hade väntat oss något större pompösare.  Dessutom var det just vid detta tillfälle inga turister att tala om som annars skulle ha skvallrat att vi var på rätt ställe.

... är för de flesta ett begrepp. Vem har inte sett Monty Python eller minns honom som Mr Fawlty i FAWLTY TOWERS eller  Pang i Bygget som den hette på svenska. John Cleese har nyligen släppt en biografi "Men hur som helst ...". Min man fick den i julklapp men det är jag som ha börjat läsa den. Jag har inte hunnit så långt men den är mycket underhållande och man kan läsa ut hans hans humor många gånger. Den handlar om hans barndom, förhållanden till hans mor och far, lärarna och skolan överhuvudtaget. Bra skrivet är den också. Boken John Cleese som Mr Fawlty i Pang i Bygget, tillsammans med hans medarbetare Manuel. 

Bara julen och helgerna är över och dagarna blir längre för varje dag så vet man att det går åt rätt håll. Snön häromdagen kom oväntat, vi trodde att vi skulle klara oss i år, men det vara bara att ta tag i snöskyffeln och bana väg. Numera har de flesta av våra grannar en snöslunga och är ivriga att komma ut och snöröja på biluppställningsplatsen. Att snön yr och landar någon annanstans, där den inte bör landa, är oväsentligt. Med snön så blir besöken av rådjuren tätare också. Soluppgång Numera är vi inte så noga med att skotta. Huvudsaken man tar sig ut genom dörren och fram till garaget eller stora vägen. För rätt många år sedan hade vi en stor tomt och det var 30 m från vägen upp till huset och garaget. Då skottade vi för hand hela bredden så att det gick att köra bil. Dessutom var det världens snövall vid infarten, förorsakad av stora snöplogen när han röjde på vägen. En vall som kunde vara 50-70 cm hög med packad snö. Usch!

Något blev fel när Loa Falkman läste dikten kl 12.00. Jag tyckte att han framförde dikten bra men han snuvade oss på någon minut. Borde inte hända men kan tydligen hända. Vad gör det? Det har absolut ingen betydelse för någon kan jag tänka mig. Så låt Loa Falkman läsa dikten i fortsättningen!!! Dikten är vacker! Vi är vana att höra den på svenska, här kommer den på engelska. Ring out, wild bells, to the wild sky, The flying cloud, the frosty light The year is dying in the night; Ring out, wild bells, and let him die. Ring out the old, ring in the new, Ring, happy bells, across the snow: The year is going, let him go; Ring out the false, ring in the true. Ring out the grief that saps the mind, For those that here we see no more, Ring out the feud of rich and poor, Ring in redress to all mankind. Ring out a slowly dying cause, And ancient forms of party strife; Ring in the nobler modes of life, With sweeter manners, purer laws. Ring out the wa...

Så här kan det låta när en treåring, i detta falla mitt barnbarn, presenterar mig för personalen på förskolan när jag hämtar henne och när hon hade överöst mig med kramar och pussar: Det här är min bästa vän och hon heter farmor.